OSLO: Den venezuelanska oppositionsledaren Maria Corina Machado har kritiserats i Norge och på andra håll efter att ha överlämnat sin Nobels fredsprismedalj till USA:s president Donald Trump under ett möte i Vita huset, en gest som Nobeltjänstemän snabbt sa att inte och inte kan överföra själva priset. Bilder som släpptes från Ovala rummet visade Machado som överlämnade medaljen och Trump som höll den framför kamerorna, vilket lyfte en personlig handling till ett internationellt politiskt spektakel centrerat kring en av världens mest välbevarade utmärkelser.
Norska Nobelkommittén och Norska Nobelinstitutet uppgav att Nobels fredspris, när det väl har utdelats, inte kan återkallas, delas eller överföras, och att pristagaren förblir den person eller organisation som valts ut av kommittén. Nobeltjänstemän noterade att även om mottagarna innehar den fysiska medaljen, är det erkännande som registrerats i Nobelarkiven oskiljaktigt från det ursprungliga tilldelningsbeslutet. Förtydligandet kom efter att överlämnandet utlöste förvirring om huruvida Trump kunde göra anspråk på någon formell Nobelstatus.
Trump välkomnade offentligt gåvan och använde senare sociala medier för att antyda att han hade fått Nobels fredspris för sin roll i Venezuela, vilket ledde till ytterligare motstånd från Nobel-kopplade institutioner i Oslo. Nobels fredssenter betonade också skillnaden mellan innehav av medaljen och ägande av priset. Nobelrepresentanter avböjde att ta upp de politiska konsekvenserna av Machados beslut och begränsade sina kommentarer till reglerna för pristagare.
Machado, som tilldelades Nobels fredspris 2025, beskrev medaljutdelningen som ett erkännande av Trumps stöd för Venezuelas "frihet" och uttryckte tacksamhet å venezuelanernas vägnar. Utbytet följde på en turbulent månad i Venezuela, inklusive avsättningen av president Nicolás Maduro efter amerikanska åtgärder tidigare i januari, en utveckling som har omformat landets politiska landskap och intensifierat granskningen av utländskt inflytande under dess övergångsfas.
Reaktion i Norge och Nobelinstitutionerna
Norska politiker reagerade skarpt och kallade gesten förnedrande för prisets anseende och för kommitténs beslut att hedra Machado. Kirsti Bergsto, ledare för Norges Sosialistiska Venstreparti, sa att medaljöverlämnandet var "absurd" och "meningslöst" och tillade att ett fredspris inte kan ges bort. Bjornar Moxnes, ledare för Röda partiet, kritiserade vad han beskrev som politisk hantering av Nobelrelaterad symbolik och argumenterade för starkare professionella kriterier för hur Nobels beslutsfattande organ sammansätts.
Redaktionella kommentarer i Norge betonade också att Nobels fredspris allmänt ses som ett moraliskt och diplomatiskt riktmärke, och att offentlig koppling till en mottagare utanför kommitténs val kan sudda ut den signalen. Flera kommentatorer pekade på den ovanliga uppfattningen att en pristagare överlämnar medaljen till en sittande amerikansk president som upprepade gånger har uttryckt intresse för att ta emot priset. Resultatet, menade kritiker, blev att prisets betydelse överskuggades av ett tillfälle utformat för maximal synlighet.
Utöver Norge väckte händelsen skarpa reaktioner i Europa och Latinamerika, där Nobels fredspris ofta behandlas som ett institutionellt uttalande snarare än en personlig ägodel. Analytiker och offentliga personer lyfte fram spänningen mellan Nobelkommitténs formella urvalsprocess och en uppmärksammad ansträngning att omfördela äran genom en symbolisk överföring. Nobelrepresentanter bestred inte Machados rätt att ge bort det fysiska föremålet, men upprepade att sådana gester inte omformulerar priset.
En medalj byter ägare, priset byter inte
Frågor om medaljens status uppmärksammade Nobelregler som tillåter pristagare att behålla, visa upp, sälja eller ge bort medaljen, även om titeln är oförändrad. Nobelmyndigheterna sa att beslutet om utmärkelsen är slutgiltigt och permanent, och att ingen senare handling kan ge en annan person en ställning som pristagare. Uttalandena var utformade som procedurmässiga, men de bar ett otvetydigt budskap då bilder på Trump som höll medaljen cirkulerades i stor utsträckning.
Kontroversen har också förstärkts av kontrasten mellan Nobelkommitténs formella handlingar och Trumps offentliga tolkning av tillfället. Nobelinstitutioner i Oslo har historiskt sett undvikit politiska tvister, men de har ibland ingripit för att korrigera felaktiga beskrivningar av Nobelstatusen. I det här fallet följde behovet av förtydligande en händelsekedja som blandade ett internationellt erkänt pris, en polariserande politisk figur och en redan instabil regional kris.
Inga verifierade offentliga dokument har framkommit som visar att Trump förolämpat Machado efter att ha mottagit medaljen, trots påståenden som cirkulerat online. Bevakningen av mötet och dess efterdyningar har förlitat sig på officiella foton, inspelade kommentarer och tillskrivbara uttalanden från Nobelinstitutioner och offentliga tjänstemän. Det som fortfarande är dokumenterat är det centrala faktum att en Nobelmedalj kan delas ut, medan Nobels fredspris i sig förblir juridiskt och historiskt knutet till den pristagare som valts av kommittén. – Av Content Syndication Services .
Inlägget Nobelinstitutionerna drar gränsen efter att Machado överlämnat medaljen till Trump dök först upp på Fortnight Magazine .